Månad: augusti 2014

Förbereda är A & O, och B,C,D ja hela alfabetet.

/ NPF mamma / Lämna en kommentar
Att förbereda när vi ska iväg någonstans är inte bara viktigt, utan nödvändigt för att det ska fungera.Den 16 augusti ska vi på dop, mitt yngsta kussinbarn ska döpas. Förberedelserna inför detta började redan när vi fick inbjudningskortet.
Frågor som vart ska vi vara? vem kommer vara där?när ska vi åka hem? Vad gör jag om jag blir arg? Vad händer om jag inte tycker om maten?
Måste alla besvaras. Det ska finnas ett schema över hur dagen kommer att se ut, på ett ungefär.

Mobiler, hörlurar och laddare måste packas ner. Detta för att de ska kunna skärma av sig, när det blir för mycket för dem. Att kunna få gå in i sin egen värld är viktigare än vad man tror, om de ska orka hela dagen.

Sen har vi min man, som ska köra. Han behöver få köra dit en gång innan, för att veta vart han ska parkera. Men även för att inte behöva stressa över att han inte hittar. Även han tycker, att sociala sammanhang kan vara jobbiga. Han har svårt att små prata med nya människor, men även människor som han känner. Han kan ibland upplevas som nonchalant, av människor som inte känner honom.

Trots all planering kan det bli fel. Allt bror på hur barnen mår just den dagen. Man får ju inte glömma att de faktiskt är barn, med allt vad de innebär. Deras svårigheter gör bara den ekvationen en aning svårare att lösa.

Planeringar och förberedelse är det viktigaste om vardagen ska fungera. Här bjuder jag på en bild som visar några av våra planeringar.
Hoppas ni har det bra och lyckas hålla er torra i detta regnande

Förändring, bra eller dåligt?!?!

/ NPF mamma / Lämna en kommentar
Vem gillar inte att piffa upp sitt hem. Eventuellt köpa lite nya möbler, eller bra möblera om. Kanske köpa en ny tavla, nya gardiner eller något annat.
Jag älskar förändring, men min familj delar inte riktigt min entusiasm för att förändring.
Här hemma betyder minsta lilla förändring kaos. Om jag dammtorkar i bokhyllan, ser både min man och barnen det direkt. Och då har jag fotograferat innan för att komma ihåg hur allting låg. Det slutar alltid med att de står och ”rättar” till sakerna i bokhyllan.
Så då kan ni ju bara tänka er hur jobbigt det blir med stora förändringar.
Att byta ut möbler, är en lång process som tar lång tid.
Först och främst så görs sådana stora förändringar, bara om det är nödvändigt. Sen så tittar vi på bilder av den nya möbeln, kommer överens om vart den ska stå. Sen köper vi hem den, bygger och plaser ut den. Sen tar det ungefär ca 3 månader för dem att vänja sig vid den och ytligare 3 månader för att acceptera den som en del av inredningen.
Nu är det så att vi har blivit tvungna att göra flera sådana stora förändringar.
1. Köpt ny säng till sonen, tagit bort garderoben i hans rum och satt in en stor byrå. Då han hade en loftsäng så har vi även blivit tvungna att möblera om.
Konsekvens av allt detta: han hatar sin nya säng, den låter, luktar och känns inte som vanligt (han har samma madrass). Allting i rummet ligger på fel plats. Han har stora svårigheter att sova i sitt ”nya” rum.
2. Bytt rum med dottern, för att hon och brosan sparkar på väggen när de har rummen bredvid varandra.
Konsekvens av detta: karln kan inte sova i det nya rummet då det inte är samma ljus, ljud och lukt det samma gäller dottern i sitt nya rum.
3. Dottern har även hon fått en ny säng.
Konsekvens av detta: Det är samma som ned sonen, den luktar och känns inte som vanligt. Vilket gör att hon har stora svårigheter att sova.
Men om man ska se det positiva kommer de ha lugnat ner sig här hemma. Ungefär logom tills julgranen och alla juldekorationer ska upp. Och då börjar vi om igen, men att inte han juldekorationer är omöjligt enligt min familj. Det är faktist den ända förändringen som de uppmuntrar till, även om den är jobbig.
Här bjuder jag på en bild som visar förändringen i dotterns rum.

Middag

/ NPF mamma / Lämna en kommentar
Då var det dags igen…
Mat är något som båda mina barn har svårt med. Vilket leder till konfliktfyllda måltider tre gånger om dagen.
När de är i skolan äter de inget, vilket gör att de går ner flera kilon under terminerna. Så under loven får man försöka få dem att gå upp i vikt.
Barnen har svårt för olika saker.
Sonen —-> tycker inte om kött, kyckling eller fisk. Grönsaker är farliga nya maträtter och nya smaker är ett stort nej. Äter korv om den kokt, pannkakor är en favorit (måste smaka ”vanligt”) det vill säga, det vanliga receptet.
Dottern —–>svårt med ny mat, nya smaker. Grytor, gratänger är ett stort nej. Inte försjuat i kött, kyckling.
Äter fisk  (lax är en favorit) lasagne är den ända ”blandade” maträtten hon äter.
Det viktigaste av allt, specielt för dottern är hur maten läggs upp. Maten på tallriken ska inte blandas och inte röra vid varandra. Sonen är inte lika ”petig” även om han inte gärna vill ha maten blandad, men han får inte spel om den rör vid varandra.
De äter en matgrupp åt gången vilket gör att det tar väldigt lång tid för båda att äta.
Dottern har svårt att äta med bestick (de gör ont att håla i). Bestick, glas och talrikare åker oftast i golvet.
Så glas och porslin är en förbrukningsvara här hemma. Vi har prövat med plast, men då totalvägrar de äta, för det luktar och smakar inte som vanligt.
Sen har vi en man som är ungefär som barnen, han är dock inte lika extrem som barnen. Vilket är ganska skönt.
Vi brukar köra linas matkasse här hemma. Det underlättar för oss, att gå i affären är en annan sak sim är svårt. Dock kan det vara svårt att få dem att pröva den nya maten. Oftast blir det kokt korv som nödlösning för barnen om de totalvägrar.
Här kommer det en bild på hur min talrik kan se ut i gemförelse med resten av familjens. 
Hoppas ni haft en fin och trevlig dag kram

Mammas sommarskola!

/ NPF mamma / Lämna en kommentar
Jag är utbildad lärare, har behörighet att jobba i förskolan, förskoleklass och ända upp i åk 3. Jag jobbar just nu som förskolelärare, och älskar mitt jobb.
För mig är en bra utbildning otroligt viktigt. Och jag är noga med att mina barn ska få samma chanser som alla andra. Tyvärr är inte det fallet alla gånger, många lärare saknar resurser för att hjälpa sina elever. Andra har inte kunskapen som krävs för att undervisa en elev med Autism, Aspbergers, ADHD eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
För många föräldrar till barn med dessa svårigheter är det en ständig kamp, för att få skolan att fungera. och många barn mår väldigt dåligt. Det tar på krafterna att misslyckas, när man inte får rätt hjälp.
Vi har tur, våra barn går i en väldigt bra skola, men svårigheter och brist på resurser finns överallt.
Sonen ska börja 4 klass och dottern ska börja 2 klass. De har båda svårigheter inom matematik och svenska. Så på loven har vi mamma skola. Där tränar vi på sådant som är svårt, genom att leka, göra experiment och visa varandra Vad vi kan. Vi jobbar någon timme om dagen, dåliga dagar skippar vi ”skolan” och bra dagar lägger vi till någon timme.
Idag har vi tränat på klockan, pratat om analog klocka och digital klocka. Vi har tränat på multiplikations tabellen och 10 kompisarna. Och så avslutade vi med att skriva ner det som varit roligaste under sommarlovet.
Hoppas det har varit en bra dag för er alla idag. Här har det varit lungt, barnen sov ca 5 timmar i går natt och jag me 😃 så kan absolut inte klaga. Ha det bra i värmen kram

En dålig dag

/ NPF mamma / Lämna en kommentar

Idag är en sådan dag, då allting blir fel. Då bråken och skriken blir, fler och fler.

Orken den sinar, tålamodet är slut. Jag önskar jag kunde krypa, under en bro!

När barnen har somnat är orken, helt slut. Jag ligger sen vaken och frågar rakt ut ”när ska det vända? När blir det bra? Hur ska jag orka detta var dag?” Tårarna rinner och själen känns tung, där jag sitter i mörkret och ropar på Gud.

När tårarna torkar, tar samvetet vid. ”Du vet att det funkar, när du håller dig lugn. Du kan inte sluta, de behöver dig nu. Du måste fortsätta du har inget val. Ge inte upp hoppet, det vänder nog snart”

Jag sitter i mörkret, ensam igen. Lugnet har lagt sig, över min själ. Jag lyssnar i mörkret och hör min familj. Jag kan inte lämna dem ens om jag vill, de är ljuset i mörkret, även jobbiga darr. Om vi fortsätter kämpa blir det nog bättre rätt snart.

Jag smyger sen sakta in till min son, han har äntligen somnat och vilar ett tag. Smyger sen vidare, till nästa rum, där ligger min flicka och sover en stund. Går sedan vidare in till min säng, där vaknar min älskling och tittar på mig. Jag kryper in till honom och får en stor kram, han viskar försiktigt ” det kommer bli bra, vi måste va starka det vänder nog snart. Nu måste vi sova de vaknar nog snart” jag blundar och tänker  ” snälla sov ett bra tag, jag måste få vila för att ta nya tag”

Skrivet av: Ana Lazo Almgren

2014-08-03-2129_53de8d91ddf2b31cca8a9a7c

Helvetes dag 😭

/ NPF mamma / Lämna en kommentar
Sova var inget vi gjorde här hemma i natt. Tror mina barn sovit ca 30 min var.
Två överströtta barn är ingen dans på rosor. Men två övertrötta barn med autismspektrum störning, ADHD och en massa annat smått å gott. Det är lika roligt som en rotfyllning utan bedövning.
Man behöver inte vara ett geni för att förstå att konflikterna avlöser varandra idag. Min mans tålamod har tagit semester, och mitt är snart slut och kl är inte ens 13:00 😢
Hoppas det lugnar ner sig och att de SOVER ikväll.
Hoppas ni andra där ute har en bättre dag

Picknick dag….

/ NPF mamma / Lämna en kommentar
Idag skulle vi ha varit på dop, barnen har förberetts inför detta i hela 10 dagar. Och så blev dottern febrig igår kväll. Vilket inte är roligt då hon normalt ligger på 38,5 grader när hon inte har feber. Så ni kan ju tänka er hur hög temperaturen blir den när hon väl har feber.
Så avbrottet från planeringen har som konsekvens att jag har två barn och en man som är ganska stressade. Stressad man och stressade barn, ger en väldigt trött fru och mamma.
Igår bestämde vi att vi skulle ha picknick i vardagsrummet, eftersom dottern vart sjuk. Det gickstrålande bra, inget gick sönder och ingen blev arg 😯. Ibland så händer det omöjliga (Haha☺️)
Allt som allt så har dagen varit lugn. Om några timmar börjar kvällsrutinerna. Jag hoppas att jag får sova mer än 3 timmar i natt, är ganska trött 😴.
Bjuder på en bild från vår picknick

Till min dotter

/ NPF mamma / 2 kommentarer

Jag sitter här och tittar på ljuset i mitt liv, en ljushårig flicka som förgyller mitt liv.

Hon lever i sin bubbla, där är min ängel tryggt. Där finns inga hinder och livet är fritt, där finns inget mörker och ljuset är ditt. Du sjunger och du dansar, du målar mig en bild. Du pratar och du skrattar, du är så kreativ det finns inga hinder om du bara vill. Min ljushåriga flicka du är så underbar, jag önskar jag kunde, få dela din bubbla ett tag.

Sen kommer dessa stunder, när bubblan inte tar, när livet fylls av mörker och det finns inget kvar. Då skakar hela huset men jag står stadigt kvar. När stormen har passerat, så tar kraften slut. Jag kramar dig och viskar

” det blir bra till slut. Min ljushåriga ängel du är allt för mig. Jag kommer aldrig falla, jag lämnar aldrig dig. Så vila nu min ängel jag sitter här med dig. I ljuset och i mörker kan du finna mig, du är aldrig ensam så länge du har mig.”

Skriven  av: Ana Lazo Almgren

2014-08-02-1201_53dcb6ece087c32a7595c7ac

Till min son

/ NPF mamma / Lämna en kommentar

I dina gröna ögon ser jag frustration och en ständig rädsla som inte ger dig ro.

Du kämpar och du kämpar och ändå blir det fel.

Du kan inte säga, ”jag orkar inte mer.” Så när hela själen skakar gör huset också det. Du skriker och du bråka, du orkar inte mer. Tårarna dom rinner du ”frågar varför jag?, varför är jag inte, som alla andra barn?”

Lugnet dig sen finner och du tar ett andetag. Torkar dina tårar sen är allting bra.

Men där sitter jag och tänker på, allting som har hänt. Själen min den gråter och skriker tyst på hjälp.

När dagen den är över, kryper du i säng. Jag pussar dig på kinden och viskar tyst till dig ” jag älskar dig min pojke, du betyder allt för mig. Gud jag måste tacka för han sände dig till mig” och i innan lampan slocknar är allting bra igen.

Skriven av:Ana Lazo Almgren

2014-08-01-2349_53dc0b862a6b22a440741d19

Lugnet efter stormen…. Eller?

/ NPF mamma / Lämna en kommentar
Idag har varit en ”ta det lungt” dag. Igår va sonen med sin farmor på äventyr. Så idag har vi försökt ta det lungt, så att han skulle få smälta allt som hänt igår.
Kan ju säga att konflikterna har avlöst varandra här hemma, sen båda barnen slog upp ögonen imorse. Det är inte lätt att vara medlare mella två barn, när de inte kan se sin egen del i konflikten.
Men vi har haft våra små solglimtar idag också. De är dessa små solglimtar som gör allt det jobbiga lättare att hantera.
Imorgon ska vi ha en ”vardagsrums” picknick då dottern är febrig. Hoppas det blir bra, inte lätt att sysselsätta två överaktiva barn. Värmen gör ju inte situationen bättre.
Nu ligger barnen i sina sängar, hoppas de somnar snart. Oftast så sover de om varandra. Sonen sover fram till 01:00 och dottern är vaken sen byter de.
Får väl se om jag hittar en bra bok att läsa under tiden 😊
Ha det bra i sommarvärmen/ En bild säger mer än tusen ord!!