Till min son

I dina gröna ögon ser jag frustration och en ständig rädsla som inte ger dig ro.

Du kämpar och du kämpar och ändå blir det fel.

Du kan inte säga, ”jag orkar inte mer.” Så när hela själen skakar gör huset också det. Du skriker och du bråka, du orkar inte mer. Tårarna dom rinner du ”frågar varför jag?, varför är jag inte, som alla andra barn?”

Lugnet dig sen finner och du tar ett andetag. Torkar dina tårar sen är allting bra.

Men där sitter jag och tänker på, allting som har hänt. Själen min den gråter och skriker tyst på hjälp.

När dagen den är över, kryper du i säng. Jag pussar dig på kinden och viskar tyst till dig ” jag älskar dig min pojke, du betyder allt för mig. Gud jag måste tacka för han sände dig till mig” och i innan lampan slocknar är allting bra igen.

Skriven av:Ana Lazo Almgren

2014-08-01-2349_53dc0b862a6b22a440741d19