Jag kan inte andas luften är slut, trycket i bröstet tar aldrig slut. Själen min blöder och hjärtat gör ont. Tankarna snurrar och ger ingen ro
Jag ser att du kämpar och beundrar din kraft, att du orkar så mycket fast allting är svart. Men ibland blir livet, bara för tufft. Då hör jag dig viska ”nu vill jag ge upp, bara försvinna från världen inte finnas nåt mer.”
Mina tårar dom rinner, och rädslan tar vid, för jag kan inte leva utan dig i mitt liv. Min älskade ängel glöm aldrig att, jag finns här in till dig varje dag som natt.
Dina ord får mitt hjärtat att stanna av sorg, så jag fortsätter kämpa, för att lindra din sorg. Fast kroppen den skriker och kraften är slut, kämpar jag vidare utan ett ord.
Tårar vid köksbordet när jag läser detta. Det är precis så här det är. Rädslan är jobbig och kampen går vidare.
GillaGilla